I morse läste jag ut Swanns värld, första delen av På spaning efter den tid som flytt, för tredje gången. Nästan två veckor i stillheten och långsamheten, ordrikedomen och den förmenta händelselösheten. Som de andra gångerna älskar jag att befinna mig i det och den här gången är jag fast besluten att fortsätta vandringen genom ytterligare sex volymer, även om det fyller mig med en sorts bävan.
Nu fortsätter jag med Wylding Hall av Elizabeth Hand, från det omständliga till det korta och koncisa men med samma förmåga att förflytta mig i tid och rum, att skapa en stämning som nästan går att ta på. Och med en omslagsbild som minner om På spaning-målningarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar