torsdag 20 juni 2013

Utläst: Available Dark av Elizabeth Hand

Jag hade skyhöga förväntningar på Elizabeth Hands Generation Loss och den levde mer än väl upp till dem så lite nervös var jag inför att läsa fortsättningen Available Dark. Det räckte dock med några sidor för att jag skulle vara helt fast igen i den på något sätt väldigt märkliga värld Elizabeth Hand lyckas skapa.

Jag har ju klagat över att det utstuderade våldet känns mer och mer meningslöst för mig och sedan läser jag Elizabeth Hand som lyckas göra sådant som är riktigt hemskt närmast... vackert. Det är något med passionen hos dem hon skildrar, besattheten med någon sorts positiva konnotationer, och så naturligtvis beskrivningen av det rent visuella. En dödens estetik som både skrämmer och förför.

Kort efter hemkomsten från Generation Loss-händelserna i Maine får Cass Neary, f.d. fotografins enfant terrible, numera föredetting av stora mått, med en alkohol- och drogkonsumtion som skulle knäcka de flesta, ett erbjudande hon inte kan motstå. Hon ska åka till Helsingfors för att titta på några bilder för en samlares räkning. Mycket speciella bilder - annars skulle inte just hennes omdöme efterfrågas. Något känns fel och hon skyndar sig till Island, i jakt på en gammal pojkvän, och så brakar helvetet löst.

Nu har jag ju bara läst två böcker av Elizabeth Hand men slående för dem är i alla fall hur intensiva de är - i handling, tidsförlopp och språk. Det finns en koncentration som gör att de håller sig på 250 sidor när de flesta författare skulle behöva nästan det dubbla, utan att för den sakens skull lyckas säga något mer av värde. Det är också den där skildringen av det minst sagt obehagliga som när det överförts till fotografi blivit något lockande, det är en alldeles egen värld där som jag värjer mig emot men likafullt dras in i. Jag förstår inte hur hon gör det, hur hon lyckas förmedla sina gestalters fascination så att den blir min, hur det jag knappt skulle klara av att se omvandlas till något jag skulle betrakta som ett konstverk. Kanske är det just det steget, när det vidriga övergått till konst och tillmätts ett annat värde, samtidigt som det blivit lite mindre verkligt?

Nu har jag faktiskt köpt en helt annan bok av Elizabeth Hand men jag hoppas verkligen på fler om Cass Neary.

Inga kommentarer: